När jag var 13 hade jag en favoritblogg. (Dock hette det inte blogg då, utan typ dagbok.) Det var Ines Micanovic som jag inte ens kände än och plejset var LunarStorm. Hon skrev konstiga saker på tyska och jag tyckte det var fantastiskt.

Nu har Ines Micanovic, som för övrigt nu kan titulerar sig som vän tillika kollega till mig, gjort en slående comeback.
Och senaste inlägget är synnerligen roligt.
Även om det inte är på tyska.



(Så Izzie, det var väl tillräckligt mycket reklam? Hoppas Staterna inte gjorde dig knäpp, vi ses på  måndag, puss puss.)