Lite mycket framtid och lipande på senaste tiden.
I know. 
Ska ju inte vara en framtids- och lipblogg det här egentligen.

Så.
Kontrast:

Idag stod jag på busshållplatsen. 
Under paraplyet i ösregnet, i mörkret, i min nya kappa.
Och trots att vattnet började hitta fram genom skorna till tårna och trots hungern och trots stressen och trots allting annat som är jobbigt... så brydde jag mig inte om när bussen skulle komma.

För det kändes så väldigt bra att bara stå där.